TIEDOTE 1.4.2022

Julkaisuvapaa heti

Koronapandemia on kurittanut harrastajateattereita kohtalokkain seurauksin

Suomalainen harrastajateatteritoiminta on joutunut ennennäkemättömään taloudelliseen ahdinkoon kaksi vuotta kestäneen koronapandemian aikana. Tilanne on seurausta ennen muuta siitä, etteivät yhteiskunnan kulttuuritoiminnalle kohdennetut koronatuet ole käytännössä lainkaan ulottuneet harrastajateatteritoimintaan.

Harrastajateattereiden taloudelliset tappiot ovat olleet vuosien 2021 ja 2022 aikana yli 1,5 miljoonaa euroa. Niiden katsojamäärä supistui samaan aikaan lähes kolmanneksella. Vuonna 2019 katsojia oli 349 000, ja vuonna 2021 määrä putosi 129 000 katsojaan.

Tilanne on vaikuttanut rajusti harrastajateattereiden mahdollisuuteen palkata ammattilaisia suunnitteleviin tehtäviin, muun muassa ohjaajiksi. Harrastajateattereissa maksettiin vuonna 2019 palkkoja 1 850 000 euroa, ja vuonna 2021 summa laski 950 000 euroon. Pandemia on näin ollen leikannut merkittävästi harrastajateattereiden kykyä työllistää free lance -taiteilijoita.

Suomen Harrastajateatteriliiton (SHT), Työväen Näyttämöiden liiton (TNL) ja Finlands Svenska Ungdomsförbundin (FSU) maaliskuussa 2022 tekemään kyselyyn vastasi 160 harrastajateatteria. Todellisuudessa luvut ovat vielä huomattavasti suurempia, sillä harrastajateattereita liittoihin kuuluu yhteensä noin 600.

Harrastajateatterikentän omarahoitusosuus niiden toiminnasta on noin 90 prosenttia. Pitkään kestänyt pandemia on osoittanut näiden toiminnan olevan erityisen haavoittuvaa.

Harrastajateatterit ovat myös normaalioloissa kulttuurirahoituksen väliinputoajia, koska vain murto-osa saa toimintaansa kaupungin tai valtion tukea. Sama koskee harrastajateatteritapahtumia, joiden tukemiseen ei opetus- ja kulttuuriministeriöllä eikä Taiteen edistämiskeskuksella ole tällä hetkellä intressiä eikä instrumentteja.

Kattojärjestöt katsovat, että valtion tulisi pikaisesti ratkaista harrastajateattereiden rakenteellinen rahoitusongelma. Maamme ainutlaatuinen teatterikenttä on muuten vaarassa menettää merkittävän osan ruohonjuuritason toimintaansa, jonka piirissä on aikuisväestön lisäksi suuri joukko lapsia ja nuoria.

Akuuttina toimenpiteenä harrastajateatterikentälle tulisi osoittaa riittävästi taloudellista tukea koronapandemiasta selviämiseen.

 

Sanna Saarela                  Annukka Ruuskanen          Sebastian Gripenberg

SHT ry.                                       TNL ry.                                    FSU ry.

 

 

 

 

 

 

 

PRESSMEDDELANDE 1.4.2022

Coronapandemin har straffat amatörteatrarna med ödesdigra följder

Den finländska amatörteaterverksamheten har hamnat i en aldrig skådad ekonomisk knipa på grund av coronapandemin som pågått i över två år. Situationen har uppstått framför allt till en följd av att samhällets riktade ekonomiska coronastöd till kulturverksamheten inte alls räckt till för att kunna avhjälpa amatörteaterverksamheten.

Amatörteatrarnas ekonomiska förluster har under året 2021 och början av år 2022 (notera att år 2020 inte alls beaktas) uppgått till över 1,5 miljoner euro. Publikmängden för samma tid har sjunkit radikalt jämfört med tidigare år. År 2019 uppgick publikmängden till 349 000 åskådare, medan den sjönk till 129 000 under år 2021. Notera igen att år 2020 inte alls beaktas.

Situationen har starkt påverkat amatörteatrarnas möjligheter till att kunna avlöna yrkeskunniga personer för olika uppgifter, bland annat som regissörer. År 2019 betalade amatörteatrarna 1 850 000 euro i löner och ersättningar för olika yrkesmässiga uppgifter och år 2021 sjönk summan till 950 000 euro. Pandemin har sålunda märkbart skurit ner amatörteatrarnas förmåga att kunna sysselsätta free lance-konstnärer.

Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU), Suomen Harrastajateatteriliitto (SHT) och Työväen Näyttämöiden liitto (TNL), sammanställde gemensamt i mars 2022 en undersökning som 160 amatörteatergrupper nu har svarat på. I verkligheten är mängden betydligt större eftersom sammanlagt ca 600 amatörteatergrupper hör till de tre nämnda förbunden.

Amatörteaterfältets självfinansieringsandel gällande den egna verksamheten är ca 90 procent. Pandemin som pågått länge har sålunda varit ytterst sårbar för finansieringen.

Amatörteatrarna faller annars också i normalt läge emellan gällande finansieringen till kulturen då enbart en bråkdel får stöd av kommunen eller staten för sin verksamhet. Samma gäller amatörteaterevenemang, till vilka varken Undervisnings- och kulturministeriet eller Centret för konstfrämjande just nu har intresse eller instrument för att kunna stöda.

Takorganisationerna anser, att staten med det snaraste borde behandla amatörteatrarnas strukturella finansieringsproblem. Vårt lands unika teaterfält är annars i fara att tappa en märkbar del av gräsrotsverksamheten. I den deltar förutom den vuxna befolkningen även en stor grupp med barn och ungdomar.

Som en akut åtgärd gällande amatörteaterfältet, borde det nu riktas tillräckligt ekonomiskt stöd för att kunna klara av följderna utav coronapandemin.

 

Sebastian Gripenberg                          Annukka Ruuskanen                            Sanna Saarela

FSU rf.                                                     TNL ry.                                                    SHT ry.